På Instagramkontot Habopedagogerna delar Ros-Marie Lidberg inspiration, tips och reflektioner för pedagoger – från förskola till gymnasium. Med skapande, pyssel och färg vill hon öppna upp samtal om känslor, kreativitet och trygghet i förskolan och ge barn nya sätt att uttrycka sig. Här berättar hon om skapandets kraft, vikten av trygga lärmiljöer och hur hon själv fann vägen till att sprida glädje och pedagogisk inspiration vidare.

Om Ros-Marie

Hej! Vem är du?
Jag heter Ros-Marie och är en 50-årig dalkulla. Jag är gift med Erik och vi har två äldre barn tillsammans. Sedan drygt tio år tillbaka är jag sjukpensionär på grund av min bipolära sjukdom (typ 2), men tidigare arbetade jag som förskollärare och har även läst bild på Örebro universitet.

Från Facebook till Instagram

För många år sedan startade jag Facebookgruppen Habopedagogerna – ett forum för att sammanföra privat- och kommunanställda pedagoger i Habo. Tanken var att dela tips och lokala förskolenyheter, eftersom jag själv hade erfarenhet från olika typer av förskolor och såg att verksamheterna hade mycket gemensamt.

Det senaste året har Habopedagogerna flyttat över till Instagram, där jag är admin och idéspruta. Jag driver allt ideellt när jag orkar, då mitt mående varierar från dag till dag. Plattformen har växt och fått fler följare genom obetalda samarbeten med andra profiler och aktörer.

Habopedagogerna vänder sig till pedagoger inom förskola upp till gymnasiet, föräldrar, bokförlag, författare, samt olika plattformar för barn och unga. Där lyfter vi engagerande och aktuella ämnen om barn, unga, vuxna/föräldrar och pedagoger. Vi delar också boktips, material kring NPF, pedagogiska resurser, kurser och fortbildningar, samt pyssel och skapande.

Pyssel och känslor på Instagram

Du gjorde nyligen ett Instagraminlägg om pyssel och känslor. Berätta mer!
Jag fick idén med hjälp av en AI-chat (ChatGPT), som tipsade om temadagar att väva ihop med veckoteman. Varje fredag bygger vi vidare på temat och lägger till ett pysseltips.

Exempelvis tipsade jag nyligen om tre olika DIY-konton på YouTube (som min 12-åriga dotter följer och tipsat mig om). Dessa kombinerades med ett känslotema, vilket resulterade i ett fredagspyssel: Pyssel och känslor inspirerat av tre olika DIY-stilar.

Skapande som språk för känslor

Hur kan måleri och bildskapande öppna upp samtal om känslor?
Av erfarenhet vet jag hur betydelsefullt skapande är för barns psykiska mående. Det som känns inuti behöver komma ut på något sätt. Om barnet inte kan uttrycka sig i ord kan det annars leda till frustration eller våld. Därför är fritt skapande, som att måla eller rita, så otroligt viktigt. Det ger barn en möjlighet att uttrycka känslor, och det kan även skapa öppningar för oss vuxna att prata med barnet om hur det mår.

Skapande som stöd för barn med NPF

Varför tror du att skapande är ett extra bra sätt att uttrycka känslor – särskilt för barn med NPF eller andra svårigheter?
Skapandet kan bli ett eget språk – ett sätt att uttrycka känslor och tankar i bild och form. Det handlar inte om att skapa det perfekta konstverket, utan om att barnet får en lugn stund, kanske i ett målarrum tillsammans med en närvarande vuxen.

Jag tror starkt att skapande kan lindra stress, oro och ångest – och istället fylla en med glädje, hopp och avkoppling.

När skapande ger styrka

Kan du berätta om något ögonblick när du såg att skapandet verkligen hjälpte ett barn att uttrycka något viktigt?
En ung närstående till mig hade under sin barndom gått igenom tuffa trauman. När han som tonåring fick ett skissblock och en svart penna hände något: han kunde börja uttrycka sina känslor och upplevelser genom skapandet. Det gav honom en nyfunnen inre styrka.

Så kan vi skapa trygghet

Har du tips på hur man kan skapa en trygg ram så att barn vågar dela känslor genom skapande?
Det viktigaste är att aldrig påpeka “fel” eller kritisera ett barns kreativitet. Ge barnen tillgång till mycket material och olika färger, samt en lugn plats att skapa på – gärna med stillsam musik.

Var närvarande men i bakgrunden, hjälp till med material om barnet behöver det, och sitt gärna bredvid och skapa själv. Då kan samtalet om känslor komma mer naturligt.

Förberedelser och inspiration

Vilka material eller förberedelser behövs om andra pedagoger vill prova något liknande?
Det beror på ålder. Yngre barn kan få inspireras av välkända konstnärer eller böcker om känslor, medan äldre barn själva kan ta reda på fakta eller presentera sina favorit-DIY-profiler från YouTube.

Känsloböcker är en jättebra start för yngre barn – de öppnar upp för samtal om dilemman, igenkänning och känslor. Skapandet kan sedan utvecklas vidare med sång, teater och till sist bildskapande som avslutas med en utställning.

Tips till andra pedagoger

Vilket tips vill du ge till andra förskolor som vill prova något liknande?
Var lyhörda för vad barnen pratar om och hur de visar känslor. Utgå från ett övergripande tema, använd barnböcker, spela upp små teaterscener från en barnbok eller inspireras av musik – och låt sedan barnen måla känslorna fritt.

Ställ öppna frågor: Hur ser ilska ut? Hur kan man måla ensamhet? Då får barnen möjlighet att uttrycka sig själva, istället för att måla det de tror att du som vuxen vill se.

Tusen tack för att vi fick prata med dig Ros-Marie!💚

💜 Tips från OLIKA: Våra Känslodeckare kan vara ett bra stöd i samtal om känslor, både i förskolan och hemma.

Varför gråter pappan? Varför är mamman arg? Varför är brorsan rädd? Varför bråkar syrran? Varför skrattar kusinen?