Vi lär barn om kroppen. Men vem lär dem att förstå relationer, gränser, känslor och samtycke? Vi har pratat med Kalle Norwald som är socionom, sexolog och legitimerad psykoterapeut om varför relationer är något vi behöver lära oss, varför samtycke är mycket mer än ja eller nej och varför samtalen behöver börja långt före vuxenlivet.

”Jag drogs till det som vuxna hyschade om”

Kalle Norwald har arbetat med sexologi i 20 år. Han började med sexualupplysning i grundskolan, gymnasiet och anpassad skola och har sedan dess arbetat inom bland annat socialtjänsten, ungdomsmottagning och sjukvård.

Idag driver han en psykoterapimottagning, undervisar i sexologi och skriver böcker om sexualitet, samtycke och relationer. Men intresset började långt tidigare.

Vad väckte ditt intresse för sexualitet, relationer och normer?

– Jag har alltid tyckt att det varit spännande med teman som andra drar sig för att prata om. Jag minns hur vuxna kunde hyscha när barn kom in i rummet. Med tiden förstod jag att det då ofta handlade om sex och relationer.

Kalle vill göra de här ämnena lättare att prata om – oavsett om vi är barn, ungdomar, vuxna eller äldre. Det är därför han skrev boken Före, under och efter. 

– Det är teman som alla egentligen vill prata mer om. Men ändå gör vi inte`det?!

Vad missar vi när undervisning mest handlar om kroppen?

Sexualundervisning har länge varit nära förknippad med kroppen och biologin. Men enligt Kalle är det bara en del av det barn och unga behöver få kunskap om.

– Vi har en tradition av att se sex som en biologisk drift. Därför hamnar den undervisningen ofta hos biologiläraren. Men sexualitet handlar lika mycket om sådant som inte går att visa på en anatomisk bild.

– Det handlar också om känslor, tankar, identitet, normer och samhälle. Om vi bara fokuserar på biologin missar vi en stor del av mänskligheten.

Relationer är inte något vi bara kan

Det är lätt att tänka att relationer är något vi lär oss automatiskt genom livet. Men att förstå vad vi själva känner och vill och samtidigt kunna förhålla oss till vad någon annan känner och vill är komplicerat.

Därför menar Kalle att relationer behöver behandlas som något vi faktiskt kan lära oss om. Ett kunskapsområde. 

Hur kan lärare skapa ett klassrum där barn och unga vågar prata om sådant som kan kännas svårt?

– Tillåt frågor regelbundet. Och ställ själv frågor.

Anonyma frågelådor eller digitala formulär kan göra det lättare att fråga om sådant man inte vill säga inför andra. Men minst lika viktigt är hur den vuxne svarar.

– Normalisera variation, avdramatisera svåra ämnen och undvik stereotypa exempel. Relationer ska presenteras som något man kan lära sig om, det ska inte vara en moralfråga.

Och vuxna behöver inte kunna svara på allt.

– Det är viktigt att visa att det är okej att inte veta. ”Bra fråga, låt oss ta reda på det tillsammans.”

Samtycke är mer än ja eller nej

När vi pratar om samtycke är det lätt att fastna i två tydliga alternativ: ja eller nej. Men verkliga relationer är sällan så enkla.

– Samtycke är bredare än ja och nej. Det handlar också ofta om ”kanske”.

Samtycke finns dessutom i betydligt fler situationer än sexuella relationer. Kalle beskriver hur det kan synas i hur vi deltar i samtal, står i kö och beter oss mot varandra. I grunden handlar det om att kunna förstå, uttrycka och respektera gränser. 

Och det är just därför kommunikation blir så viktig. Vi kan inte veta vad en annan människa tänker eller känner. Vi behöver fråga, lyssna och prata med varandra.

Samtalet kan börja långt före puberteten

Måste vi då vänta tills barn börjar närma sig puberteten innan vi pratar om relationer, kropp och samtycke? Nej, men samtalen behöver förstås se olika ut beroende på barnets ålder.

– Frågorna följer oss hela livet. Frågorna förändras med åldern, precis som intressen gör. Behovet av information och samtal utvecklas. Därför måste undervisningen också göra det.

För yngre barn behöver samtalet inte handla om sexualitet. Det kan handla om sådant som att känna igen och sätta ord på känslor, förstå sin egen vilja, få bestämma över sin kropp och upptäcka att andra människor kan känna och vilja något annat än man själv. Det är kunskaper som sedan går att bygga vidare på.

Språk som ett sätt att minska skam

Att kunna sätta ord på det vi känner och upplever har också betydelse för hur vi ser på oss själva.

Hur kan en inkluderande undervisning om sexualitet och relationer minska skam och psykisk ohälsa?

– När vi får språk för att beskriva oss själva stärks vår självkänsla. Och med en starkare självkänsla fattar vi bättre beslut – på kort och lång sikt.

Det inkluderande perspektivet är därför inte ett tillägg till undervisningen, menar Kalle. Det behöver finnas med från början.

– När mångfald lyfts som norm behöver ingen ”komma ut” eller förklara sig. Alla ryms! 

När vuxnas osäkerhet står i vägen

Samtidigt ställs stora krav på lärare. De ska navigera mellan olika mognadsnivåer, kulturella och religiösa normer, sociala medier, porr, samtycke, identitet, integritet och känslor.

Många är rädda för att göra fel eller hamna i konflikt med föräldrar. Problemet, menar Kalle, är att lärare förväntas klara allt detta utan att nödvändigtvis ha fått rätt verktyg.

– Många saknar sakkunskap om vad de ska undervisa om och metoder kring hur de ska göra. Det är ett systemfel att lärare förväntas undervisa i området utan att ha utbildning och kunskaper i det. 

Samtidigt ser han en stark vilja hos många lärare.

– Jag möter många som verkligen vill göra mer och som ser behovet. 

”Eleverna skriker efter samtal”

När det kommer förslag om att sexualundervisningen ska få mindre utrymme är Kalle betydligt mindre försiktig i sitt svar.

Hur reagerar du på sådana förslag?

– Det är rena rama dumheter. Eleverna skriker efter samtal om dessa teman. Vi får inte låta vuxnas rädsla stå över ungdomars kunskapstörst.

För Kalle är kunskap om kroppen, sexualitet, relationer och samtycke inte något som kan lämnas åt enskilda familjer. 

– Det är en demokratisk rättighet att få kunskap om sexualitet, samtycke och relationer. Det är både skolans och föräldrarnas ansvar.

Tre råd till vuxna som tycker att det känns svårt

Så hur börjar man om man själv känner sig osäker?

Kalles råd är kort:  Öva. Läs på. Och försök ha KUL!

För kanske är det just där vi behöver börja. Inte med att vuxna måste ha alla svar, utan med att vi vågar öppna samtalet. Barn behöver inte vuxna som kan läsa deras tankar. Och barn kan inte läsa någon annans tankar heller. 

Men vi kan ge dem språk för att fråga, känna efter, lyssna och berätta. Och det kan vi börja med långt innan frågorna blir stora.

Vill du börja prata om känslor och gränser med yngre barn?

Samtal om relationer och samtycke börjar inte i puberteten. Redan med små barn kan vi prata om känslor, kroppen, integritet, vilja och att människor kan vilja olika saker. En bra bok att börja med är Ja! Nej! Börja prata om samtycke. Eller låt Alvdis och Hamsa visa vägen i samtyckesaffischen, tre steg om hur du vet att någon vill?

Om Kalle Norwald: Kalle Norwald är socionom, legitimerad psykoterapeut och auktoriserad klinisk sexolog. Han är författare till Före, under och efter – handbok för en inkluderande sexualundervisning [kontrollera exakt boktitel/skrivning före publicering].