När en pedagog kliver in utklädd till katt, barnen skrattar åt att katten bajsar på golvet och en högläsning i parken blir till “Titta parken i parken” – då händer något. På Knäbäcks förskola i Malmö, på yngrebarnsavdelningen Pluto, används Titta-serien från OLIKA som utgångspunkt i ett kreativt och utforskande arbete med språk, kommunikation och hållbar utveckling.
Vi har pratat med pedagogerna om hur arbetet vuxit fram, hur böckerna används i vardagen – och varför just det oväntade och lekfulla blivit en nyckel till barnens engagemang.
Hej! Vilka är ni?
– Vi heter Ellen Mårud, Victoria Malmgren och Rebecca Olsson och arbetar på Knäbäcks förskola i Malmö, på yngrebarnsavdelningen Pluto.
Hur upptäckte ni Titta-serien?
– Ett par av Titta-böckerna har funnits på förskolan sedan länge. Dessutom har Ellen haft hela serien hemma och läst böckerna för sitt barn, som älskade Titta-serien redan som bebis.
Vad fick er att bestämma er för att arbeta med just de här böckerna – och hur gick arbetet till?
– Idén om att använda Titta-serien som utgångspunkt växte fram under sommaren. Vid terminsstart började vi fundera på hur vi kunde integrera böckerna med projektet Vår stad (Malmö) samt med förskolans prioriterade mål för läsåret: språk och kommunikation samt hållbar utveckling.
Vi bestämde oss för att arbeta med en bok i taget, valde bok utifrån årstid och började därför med Titta parken.
Vi högläste boken ofta, både i smågrupper och i helgrupp, och fångade upp vad barnen visade intresse för. Utifrån det planerade vi våra aktiviteter. Det första barnen fastnade för var uppslaget med äpplet, vilket ledde till att vi började öva på TAKK-tecknet för äpple/frukt.
Vi fortsatte med att plocka äpplen från äppelträden på gården, undersöka och smaka på dem, och benämna begrepp kopplade till äpplets egenskaper, delar och utseende – som surt, kärnor, kärnhus, rött och vitt.
Hur länge vi stannade vid ett uppslag var inte förutbestämt. Vi gick vidare när det kändes naturligt. Samtidigt lästes böckerna kontinuerligt i sin helhet, och vi fortsatte att planera aktiviteter utifrån barnens intressen.
Hur utvecklades arbetet vidare?
– I mitten av november började vi introducera Titta natten. Vi högläste boken och lät barnen lukta och känna på clementinskal. Det ledde till många samtal under fruktstunden – om vilka skal man kan äta, vad som händer med clementinskal och annat matavfall när det slängs, och vart matavfallet tar vägen.
Vi tog reda på vad matavfallet blir i slutändan, och barnen började använda begrepp som “slurry” – en sörja av uppvärmt matavfall som sedan blir till biogas eller biogödsel. Det var inte ovanligt att barnen gick fram till processväggen, pekade på bilderna och ropade just “slurry!”.
Efter julledigheten kommer arbetet med Titta natten att fortsätta, med fokus bland annat på ljusfenomen.
Vad var målet med arbetet?
– Det övergripande målet har varit att ge barnen förutsättningar att utveckla sitt språk och sin kreativitet. Arbetet med böckerna har gått parallellt med övriga projekt, och vi har haft återkommande fokusord som ofta hämtats från Titta-serien. Till dessa har vi lärt oss flera TAKK-tecken.
Ett annat mål var att få in fler estetiska uttrycksformer i verksamheten. Gestaltning och skapande i ateljén fick stort utrymme under höstterminen och har blivit en mycket mer naturlig del av verksamheten på Pluto än tidigare.
Vad har varit roligast för er pedagoger?
– Vi hade som målsättning att använda mer teater och gestaltning, och att våga bjuda mer på oss själva. Det innebar också att utmana våra egna osäkerheter.
Vi har haft väldigt roligt – både tillsammans med barnen och som arbetslag. Vi har blivit tryggare i de olika estetiska uttrycksformerna och uppskattat att arbeta utifrån en bokserie, som gett en tydlig ram men samtidigt stora möjligheter inom den ramen.
Vad har barnen tyckt varit roligast?
– När vi arbetade med Titta parken och uppslagen med katten. Då genomförde vi flera aktiviteter där Ellen kom in utklädd till katt och gjorde roliga och knasiga saker.
I en aktivitet fick barnen själva vara med och gestalta, utforska kattens läten och rörelser. I en annan kom katten in och bajsade på golvet – något som väckte stor uppståndelse och mycket skratt!
Det här lärde oss att det finns nya ingångar till att fånga barnens intresse: att göra sådant de inte förväntar sig, eller som kanske till och med känns lite tramsigt – men väldigt roligt.
Det finns så mycket att upptäcka i naturen. Vilka är era bästa naturaktiviteter?
– Under höstterminen har vi framför allt tagit in naturen i ateljén och utforskat den genom skapande. Varje månad har vi haft fokus på en färg, kopplat till den Titta-bok vi arbetat med.
I oktober, när färgen var orange, arbetade vi med lövuppslaget i Titta parken och gjorde lövtryck med gummivals. Innan dess hade vi varit i parken, samlat löv och undersökt dem med förstoringsglas – och upplevt dem med flera sinnen.
Förra läsåret hade vi projektet Småkryp, där vi letade efter småkryp med lupp, samlade naturmaterial och jämförde pinnar. Arbetet avslutades med att vi tillsammans byggde ett eget insektshotell.
Skulle ni rekommendera andra förskolor att arbeta med Titta-serien?
– Utan tvekan – ja! För oss var Titta parken en bra start eftersom vi valde bok efter årstid och kunde låta barnen uppleva innehållet på flera sätt. Vi tog till exempel med boken till en park, högläste och åt äpplen – det blev “Titta parken i parken”.
Men det finns många sätt att välja startbok. Är barngruppen intresserad av skogen passar Titta skogen, och om vatten är i fokus kan Titta havet vara ett bra val.
Har ni några favoritböcker från OLIKA?
– Det är svårt att välja – OLIKA har så många bra böcker! På Pluto älskar vi normkreativ litteratur. Barnen läser gärna Mix-böckerna och Konrad-böckerna.
Ellens personliga favorit är Familjejakten, Victorias favoriter är Konrad-böckerna och Rebeccas favorit är Vi odlar smultron.
Tack för en fin intervju – och lycka till med det fortsatta arbetet på Pluto!
💛 Upptäck Titta-serien, Mix och Konrad: Titta skogen & Titta havet, Titta parken & Titta natten, Mix kör, Konrad klär på sig & Konrad och kalaset