Titta skogen!

Berättelsen byggs upp genom ett roligt växelspel mellan titta (”humla”) och göra (”lyssna humlan”). Det är verkligen en pekbok som visar att det lilla egentligen är det stora.

Fin skildring av närhet mellan pappa och barn också!

Illustrationerna är tydliga och mjuka men på samma gång går de rakt in i hjärtat med sin enkla men ändå målande närvaro. Bilderna jobbar med blickar och händer som gör att bilderna blir tydliga och grönskan ger allting en fin inramning.

I boken visas bilder på allt möjligt i skogen och vad en kan göra med det. Bilderna är färgstarka och glädjefyllda med blommor, kottar och stövlar i skogen. Den får också med relationen mellan förälder och barn på ett rörande sätt och jag ser fram emot att läsa den för minstingen eftersom stora mest gillar långa texter och målande beskrivningar. Här är det bilderna som talar för sig själva till stor del i båda bilderna, och på ett bra sätt!