Bokhandledning: Skräphjältarna

Sopsortera, återvinn och bli en skräphjälte!

Ett glasspapper på marken och en glasbit. Vart ska de vara? Och vem är det som tar hand om vårt skräp och förvandlar det till nya saker? Följ med ner i soptunnan och träffa Coola Kompost, Magiska Metall, Kramiga Kartong, Glittriga Glas och Peppiga Plast. 

Frågor om skräp

Har du sett något skräp? Vad var det för något och vart såg du skräpet?

Har du sett någon vuxen slänga skräp på marken? Vad kan vi göra om vi ser någon som skräpar ner?

Vad kan vi göra om vi har ett skräp men det inte finns någon soptunna?

Övning: Vad tror du djuren tycker om skräp? Låtsas att ni är fåglar och prata med varandra om vad ni tror fåglarna tycker om skräp. Byt djur och bli maskar, vad tycker de om skräp?

Bli en skräphjälte - lek skräpjakt!

Skriv ut skräphjältarnas ansiktsmask, en mask till varje barn. Låt alla barn färglägga sin egen mask. Om ni vill kan ni prata om vilken magisk förmåga ni skulle ha om ni var en skräphjälte.

Ta på er maskerna, ta med soppåsar och handskar och gå ut och leta efter skräp. Ställ klockan på 30 minuter och se hur mycket skräp ni kan hitta! Ta foto på skräpet och skicka till lokaltidningen eller dela på sociala medier. 

Skräphjältemask

Undersök!

Hur lång tid tar det för skräp att försvinna? Hur lång tid tar det för ett äppelskrutt att multna? Hur lång tid tar det för en tidning att multna? Hur lång tid tar det för en fimp att brytas ner? Hur lång tid tar det för en blöja att brytas ner?

Rita tillsammans! Titta på bilderna bredvid varje skräphjälte i boken och se om ni känner igen de olika sakerna som skräphjältarna kan återvinna. Ta ett stort papper för varje skräphjälte; kartong, kompost, metall, plast och glas och rita tillsammans. Om ni vill kan varje barn rita på ett eget papper.

Vad kan papper och kartonger bli för saker om de återvinns? Vad kan matrester bli för något om vi återvinner dem? Vad kan metall bli om det återvinns? Vad kan plast återvinnas och bli? Vad kan glas som återvinns bli för något?

Vad är cirkulärt tänk?

För att vi ska klara klimatkrisen måste vi ställa om och börja tänka cirkulärt: att allt hänger ihop och bildar ett kretslopp. Istället för att se skräp som något vi kastar så återvinner vi det så att det kan bli nya saker. I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhällets kretslopp istället för att bli avfall. Sveriges regering och riksdag beslutade år 2020 att Sverige ska ställa om och bli en cirkulär ekonomi.

Om att skräpa ner

Från och med 1 januari 2022 är det förbjudet att skräpa ner - det kostar 800 kronor att kasta en fimp på marken, tuggummi, glas, papper eller något annat skräp. 800 kronor är ungefär lika mycket som åtta pizzor! I juni 2020 gjordes den första nationella skräpmätningen i Sverige. Under en vecka slängdes 35 miljoner skräpföremål på marken i Sverige, som vägde 60 ton. Tänk vad mycket skräp det blir under ett år! Mer än en miljon fåglar och hundratusen däggdjur dör varje år i världen efter att ha ätit eller fastnat i skräp. Nedskräpningen är ett stort problem. Skräpet skadar djur och natur och det kostar samhället mycket pengar att betala människor för att plocka upp skräpet och att sopsortera. Tid som vi istället skulle kunna lägga på att odla bär, grönsaker och frukter eller lägga på andra saker som gör att vi får en mysigare närmiljö.

Miljö och klimatkris

År 2022 stämmer barn och ungdomar svenska staten för att de brister i sitt arbete med klimatet. Svenska staten tar inte hänsyn till barn och ungas rätt till liv, hälsa och utveckling i enighet med Europakonventionen, Regeringsformen och Barnkonventionen. I flera länder har barn stämt staten för bristande klimatåtgärder och barnen har vunnit mot staten.

Klimatkrisen är akut och vi måste hitta nya sätt att förhålla oss till naturen och jordens resurser, och därmed förändra vårt levnadssätt och våra konsumtionsmönster. Vi har alla ett ansvar att engagera oss i miljö och klimat så att vi tillsammans kan ställa om för en hållbar framtid.

Förskolans läroplan

“En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.” Lpfö 2018