Bokhandledning: Flippa bollen, Linnéa!

FRÅGOR OM KÄNSLOR,
VÄNSKAP OCH IDENTITET

1. Flippa bollen, Linnéa! är inspirerad av bandyproffset Linnéa Larssons uppväxt. Linnéa tycker att det är jätteviktigt att visa att bandysporten är till för alla oavsett vem en är. Varför är det viktigt att sport är för alla? Tycker du om sport?

2. I Linnéas lag är det blandat tjejer, killar och hen-personer. Vad är bra med att ha blandade lag? Kan du komma på någon annan sport där lagen är blandade? Kan du komma på sporter där en idrottar själv?

3. Linnéa och Julia bestämmer sig för att inte släppa taget om varandra när de passerar ödehuset. Hur gör du och dina vänner för att hjälpa varandra när någon är rädd?

4. Linnéa spelar tuff och vill inte erkänna för Luka att hon och Julia sprang ifrån ödehuset för att de var rädda. Varför tror du att hon gör så? Finns det någo som gör dig rädd som du inte vill erkänna för andra?

5. Linnéa och Julia tycker att ödehuset är jätteläskigt. Vad tror du att det beror på?
Hur gör du när du tycker att någonting är läskigt?

6. När Linnéa sagt förlåt till Ali känns det genast bättre och klumpen hon hade i magen försvinner. Har du varit med om något liknande när du sagt förlåt? Har någon sagt förlåt till dig någon gång? Hur kändes det?

7. I boken stannar Linnéa kvar med sina lagkamrater och spelar
bandy efter stängningstid. Vad tycker du är roligt att göra tillsammans med dina vänner? Vad tycker du är roligt att göra på egen hand?

FRÅGOR OM TÄVLING,
DRÖMMAR OCH SPORT

1. Linnéa tycker om att heja på sina lagkamrater och blir peppad av det. Vad gör dig peppad? Finns det någonting du kan göra för att en aktivitet ska kännas extra rolig? Hur gör du för att peppa andra?

2. Under träningsmatchen tar Linnéa tag i Lukas klubba och lyfter bort den från bollen fast hon vet att det inte är tillåtet. Varför tror du att hon gör så? Hur tror du att Luka känner i den stunden? Vad hade du gjort om du såg någon göra så mot en lagkamrat?

3. Linnéa vill alltid vinna. Billie däremot, verkar inte så intresserad av att vinna. Hur är det för dig och dina vänner? Hur kan det bli när någon bryr sig jättemycket och någon inte alls? Vad är bra med att tänka olika?

4. När Linnéa råkar skjuta bollen så att det går hål på Alis fönster bestämmer sig gänget för att inte berätta något. Har du råkat göra sönder något någon gång? Berättade du för någon? Hur hade du gjort om du var Linnéa?

5. Linnéas dröm är att få avgöra ExTe-cupen inför en jublande publik. Vad drömmer du om?

OM MÅLINRIKTNING

Att vara målinriktad handlar om flera saker. Dels handlar det om att ha förmågan att formulera ett mål, att kunna uttrycka antingen för sig själv eller för andra vad det är du vill. Alltså att ha en tydlig och stark vilja. Det handlar också om att kämpa vidare, trots motsättningar och att inte låta sig avskräckas av motgångar. Det finns massor med barn, unga och vuxna som oavsett könsidentitet är målinriktade – men de ingredienser som underlättar är förmågor som är tydligare i det som pojkar och män oftare får öva, på grund av rådande genusnormer. Det är också egenskaper som de som uppfostras som pojkar och män oftare får speglade, därför är det viktigt med böcker där även flickor gestaltas som målinriktade. Som den här.

OM VÄNSKAP

Mindre barn har ofta inga problem med att leka över könsgränser utan väljer sina lekpartners efter intresse. Men ju äldre vi blir desto mer separeras flickor från pojkar genom att den uppdelningen hela tiden görs. Separationen mellan flickor och pojkar sker på olika vis, dels genom att hela tiden peka på könstillhörighet (som ”kom nu, tjejer!”) och dels genom att använda olika signaler; som olika sorters leksaker, kläder och attribut. En annan viktig hörnsten i separationen mellan könen är heteronormen, det vill säga tanken att flickor blir och kommer att bli kära i pojkar och vice versa. Det gör att vänskapsband kan försvåras och viktiga relationer avslutas. I böckerna om Linnéa ser vi att flickor och pojkar umgås med varandra utan romantisering eller problematisering.

Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skaprägla verksamheten. Ingen ska iskolan utsättas för diskrimineringpå grund av kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet elleruttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annankränkande behandling. Lgr 11, rev 2019