Bokhandledning: Kivi och den gråtande goraffen

Bokhandledning Kivi och den gråtande goraffen

Är du en gorilla eller en giraff? Nej goraffen är ju en goraff. En rolig och fartfylld berättelse med ett viktigt budskap. Kivi & den gråtande goraffen är uppföljaren till succé boken om Kivi. En bilderbok på rim där ingen är könad, alla är hen!

Frågor om vilja och att säga ifrån

Kivi är bestämd. Har du några förslag på hur Kivi skulle kunna få sin familj att lyssna på vad hen vill? Hur känns det när någon inte lyssnar på vad du vill?

Kivi vill ha en gorilla. Men det finns inga gorillor på zoo. I stället hittar de en goraff. Har du velat något som inte går någon gång? Vad hände då? Hur kändes det? Hur blev det i stället?

I boken finns det först inget ord för det som goraffen är. Hur tror du att det känns att inte ha ett
namn? Hur tror du att goraffen kände sig innan Kivi hittade hen?

Kivi blir arg på djurskötaren. Har du sagt till någon som du tycker gör fel eller gör något dumt? Hur kändes det?

Frågor om familj

I boken försöker morbroster Jin klä ut sig till gorilla för att göra Kivi glad. Har du gjort
något för någon i din familj för att göra den glad? Vad brukar du bli glad av?

Kivi har både mappor och pammor, en morbroster och parvelpysor i sin familj. Kan du räkna hur många som är med i Kivis familj? Hur många är med i din familj?

Gör en familjestjärna! 
Alla barn får göra en egen familjestjärna börja med att sätta ett foto på barnet i stjärnans mitt och på varje spets i stjärnan kan ni rita och skriva in de viktiga personer som finns i barnets liv. På så sätt ger ni plats för familjer med två mammor, två pappor, flera föräldrar, syskon, farfar, en katt och ja alla olika som finns i barnets närhet och är viktig.

Familjenormer

I böckerna om Kivi är Kivis familj med och det är en stor familj med flera nya lekfulla ord. Familjen är vår första tillhörighet och att få den positivt och självklart speglad är oerhört viktigt för alla barns självkänsla och självbild. Familjer ser olika ut. I Sverige finns det 1,2 miljoner familjer med barn unnder 18 år. Tre av tio familjer är inte kärnfamiljer med mamma-pappa-barn, trots detta är familjenormen stark och många familjer osynliggörs i filmer, böcker och tidningar. Ungefär två av tio familjer består av en förälder och en av tio familjer har bonusföräldrar. (SCB 2022)

Förskolans uppdrag är att spegla alla olika familjer på ett självklart sätt. Hur kan vi vuxna göra detta? Istället för att fråga barnen vad heter din mamma och pappa? Kan vi fråga; vilka finns i din familj?

Genom att förändra och lägga till nya ord för familjemedlemmar så öppnar Kivi upp för att det inte är kategorierna som är det viktigaste, utan det vi själva definierar som familj!


Hen

Ordet hen har funnits sedan i svenska språket sedan 60-talet. Den första boken om vår hjälte Kivi; Kivi & Monsterhund kom ut år 2012 och var den första barnboken som använde pronomen hen istället för hon eller han. Debatten om hens vara eller icke vara blev högljudd och fylld av hat. Därför skrev författaren Jesper Lundqvist uppföljaren Kivi och den gråtande Goraffen som
lyfter frågor om att vara något som många tycker inte finns, en goraff - att vara hen. På ett snällt och respektfullt sätt vill vi med denna bok möta de taskiga ord och hat som transpersoner och ickebinära blir utsatta för. År 2015 kom ordet hen med i Svenska Akademiens ordlista. Ord spelar roll och tillsammans
kan vi förändra för ett samhälle som är mer öppet och inkluderande!

Ordet hen kan användas när vi inte vet pronomen eller när det inte spelar någon roll. Personer som vill bli kallade för hen känner sig inte som tjej eller kille utan som ickebinär, eller gillar att bli kallad hen för att de är trötta på uppdelningen och föreställningarna kring hon och han. Barn lär sig nya ord hela tiden och är så öppna som vi vuxna tillåter dem att vara.

Förskolans läroplan

  “Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.” Lpfö 2018