Hen - svenskans tredje pronomen

Hur fick OLIKA idén till att skapa en barnbok som använde hen? 

Vi visste att hen fanns men att det inte var ett pronomen som används brett, utan ganska begränsat. Samtidigt hade vi länge jobbat med att skapa könsnuetrala böcker och då är det alltid en utmaning att skriva då det inte fanns ett könsneutralt pronomen. Det gick bara att skapa sådana berättelser i jag-form eller på andra sätt kringå att använda pronomen överhuvud taget. Vi tänkte, "om det är någon som ska släppa en första barnbok med hen är det vi". Och där föddes idén på en barnbok med hen som pronomen. Vi funderade på vilka författare vi kände som kunde skriva på beställning och kom på att Jesper Lundqvist skrev mycket för radio. Han tackade ja och kom åter med den fantastiska boken om Kivi. Vi kontaktade sedan illustratören Bettina Johansson från Östgötaslätten som gjorde de fantastiska bilderna.

Varför lanserade OLIKA boken med en debattartikel med språkforskaren Karin Milles? 

Vi visste att det skulle kunna väcka stor debatt och samtidigt ville vi att hen skulle bli ett ord som fler skulle använda, just för att det var så smidigt. Debattartikeln lanserades med titeln Det behövs ett nytt ord i svenska språket. Att kunna berätta om en karaktär utan att behöva köna skulle underlätta för alla. Vi har också alltid haft en fot i forskningen och därför var det självklart att vi skulle ha med en forskare i debattartikeln, en person som kunde sätta hen i ett historiskt perspektiv och som hade den kunskapen som vi saknade. Karin hade jobbat som journalist och kunde debattartiklar, en bra kombination helt enkelt. 

Vad händer efter debattartikeln och Kivi kom ut?

Det hände väldigt mycket och det bildades ganska snart två läger, de som gillade hen och de som inte gillade det. Det var få som var oberörda. Bland de som gillade hen fanns personer som inte ville definiera sig som varken hon eller han, det gav dem en fristad. I en artikel i KP fanns en intervju med en tolvåring som sade att det var det bästa som hade hänt, att hen inte ville vara vare sig hon eller han och att hen passade perfekt. En annan grupp av personer som gillade hen var de som såg värdet av att inte behöva skriva hon/han, henne/honom och så vidare. Nu kunde alltifrån lagtexter till instruktioner och exempel skrivas könsneutralt. Bland de som inte gillade hen fanns många som trodde att hon och han skulle försvinna och att alla skulle tvingas bli hen. Så var ju inte tanken, utan iden var ju att lägga till, att ge tre möjligheter istället för två. Det blev många intervjuer med både oss och författaren Jesper Lundqvist och intresset utomlands ifrån växte hela tiden. Vad var det som hände i Sverige? 

Hur skulle hen böjas?

Det visste inte vi, så vi fick vända oss till Språkrådet. Inte heller de var helt säkra på hur det skulle böjas men deras första förslag var att böja hen med hen/henom/henoms: 

Hen går i skogen. (Hon/han går i skogen.)
Jag gav det till henom. (Jag gav det till henne/honom). 
Det är henoms, inte mitt. (Det är hennes/hans, inte mitt.) 

Men efter ett tag ändrades böjningen och sedan ett antal år tillbaka är det den här böjningen som rekmmendeas, hen/hens/hen: 

Hen går i skogen. (Hon/han går i skogen.)
Jag gav det till hen. (Jag gav det till henne/honom). 
Det är hens, inte mitt. (Det är hennes/hans, inte mitt.) 

När kom hen kommer in Svenska Akademins ordlista?

Efter debatten som följde kom det med jämna mellanrum mätningar på hur anvädandet av hen ökade, och det ökade väldigt snabbt. Och troligen för att det var ett användbart ord, för att det fanns ett sug efter ett pronomen inte var könskodat. 2014 meddelar Svenska Akademin att de kommer att ta upp ordet i ordlistan. Och därmed tar hen ett stort steg in som ett mer etablerat pronomen, efter två års debatt. Det hände så mycket spännade under den här tiden och för den som vill veta mer så har Dagens nyheter till och med en egen sidan om hen.  Där syns en del av debatten och hur den gick. Vissa vägrade använda det, förskolor förbjöd ordet, DN gick ut med att de inte skulle använda det alls, något som de senare såklart ändrade sig om. Ja, väldigt spännande läsning om du frågar oss! 

Vad är "The three letter word that rocked a nation?"

En fantastiskt sammanfattning av allt som hände efter att Kivi och Monsterhund kom ut och hens intåg i svenska språket. Det är rubriken till ett poddavsnitt i BBC-serien "The world in words", skapad av Nina Porzucki. Såklart var både Karin Milles och vi på OLIKA med i den podden.