Vi på OLIKA älskar normkreativitet, inkludering, jämställdhet och jämlikhet. Vi vill ge alla barn och unga ett stort handlingsutrymme, så att de kan vara, känna och drömma stort. Med hjälp av normkreativitet kan barn få fler möjligheter istället för att begränsas av stereotypa normer och snäva föreställningar och förväntningar.

Normkritik vs normkreativitet?

Normkritik innebär att göra en analys utifrån olika normer och diskrimineringsgrunderna; kön, etnicitet, sexualitet, funktionsvariation, könsidentitet och könsuttryck, ålder, religion och tro. Du hittar en checklista för normkritisk analys här. Ett normkritiskt perspektiv kan användas för att analysera olika verksamheter, förskola, skola, företag och organisationer, för att se hur makt fördelas och vilka perspektiv som osynliggörs. Helt enkelt vad vi behöver förändra för att skapa jämlikhet!

Om normkritiken är själva analysen så är normkreativitet görandet, det vill säga vad och hur vi gör för att förändra. Med ett normkreativt förhållningssätt kan vi se alla människors resurser istället för att låta oss hindras av stereotyper. 

Normkritik = analysen
Normkreativitet = förändringen
Båda behövs för ett inkluderande samhälle!

Vilka normer och värderingar styr dig?

Ofta är vi inte medvetna om de normer som styr oss. Våra värderingar påverkar hur vi bemöter människor i vardagen. Vi gör och återskapar våra beteenden utan att vi tänker på det. Om du ingår i en norm tänker du kanske inte så mycket på den, eftersom den inkluderar och är fördelaktig för just dig. Det är först när du står utanför en norm som det blir tydligt att du inte är en del av just den normen.
Ett första steg är att syna oss själva och bli medvetna om våra egna föreställningar. Vilka är våra förväntningar på andra? Hur pratar och agerar vi i olika situationer? Och inte minst, hur bemöter vi andra människor, stora och små? För att kunna skapa förändring gäller det att bli medveten, gör aktiva val och att hela tiden öva. Börja med att tänka efter hur bra koll du har på diskrimineringsgrunderna och hur du förhåller dig till dem i vardagen. Hur mycket kunskap och erfarenhet har du av de olika diskrimineringsgrunderna? Och på vilka av dessa områden är du nära normen och vilka är du längre ifrån normen?   

•   Etnicitet
•   Funktionsvariationer
•   Kön
•   Könsidentitet och uttryck
•   Ålder
•   Religion och trosuppfattning
•   Sexualitet

Kom ihåg! Att lära sig normkreativitet är som att lära sig ett nytt språk. Du måste öva!

Illustrationen kommer från boken Vi bakar bullar, skriven av Sarah Vegna och  ritad av Astrid Tolke. Behöver du uppdatera bokhyllan? Här finns massor av inkluderande barnböcker som breddar normer!