Inför lanseringen av boken Skräphjältarna berättar Laura Sanchez, projektledare och hållbarhetsstrateg på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, om hur idén till boken kom till. Hon lyfter kraften i att nyttja olika kompetenser för ett lyckat resultat och ger också sina bästa tips till dig som har en idé och vill göra en specialskriven bok för att nå ut.

Hur fick du idén till Skräphjältarna?

2020 fick jag ansvar för miljö- och klimatfrågor på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Jag började fundera över hur vi skulle kunna jobba med miljö på ett inspirerande sätt.

Först tog jag kontakt med parkingenjörerna som jobbar med utemiljöer, biologisk mångfald och grönområden i Rinkeby-Kista. De berättade att nedskräpning är ett stort problem då skräp skadar naturen och ökar risken för skadedjur, men också ger en känsla av otrygghet, att området inte tas om hand. Så nedskräpningen handlar både om miljö och trygghet.

Vi startade ett samarbete där vi jobbade parallellt med två spår: förbättring av infrastrukturen och beteendeförändringar - då dessa två faktorer går hand i hand.

Jag har tidigare arbetat i Skärholmen, också ett utsatt område som har jobbat mycket med nedskräpning. Så jag började titta på vad de hade gjort och blev inspirerad av idén att göra en bok som skapar igenkänning för dem som bor i stadsdelen. 

Så jag presenterade en bokidé för min arbetsgrupp. Tillsammans såg vi en ljus och drömlik bok i stället för en mörk och dyster bild av stadsdelen. Rinkeby har redan så mycket negativa associationer och bilden i media är ofta mörk. Vi ville vända på det och visa potentialen i området - visa att barnen själva kan vara med och bidra till en trivsam miljö.

Varför valde ni att samarbeta med just OLIKA?

Vi fastnade för OLIKA eftersom vi ville visa på mångfalden i stadsdelen, lyfta rikedomen i variationer och arbeta mot de stereotyper som ofta finns om invånare i utsatta områden. Det var också viktigt för oss att inte ha några pekpinnar. OLIKA levde upp till alla krav och förväntningar vi hade, så därför föll valet på OLIKA.

Vad har varit mest utmanande med projektet?

Det svåraste var att komma överens om idén, kraven och förväntningarna. Att formulera vilket budskap vi ville framföra. Det var också första gången vår stadsdelsförvaltning skulle ge ut en bok, så det var många frågor kring hur det går till.

En framgångsfaktor har varit samverkan. Att samarbeta över avdelningarnas gränser och slå ihop en kultursekreterare, parkingenjör, hållbarhetsstrateg, kommunikatör och givetvis en representant från förskolan. Tillsammans kunde vi angripa utmaningen ur olika vinklar.

Hur hoppas ni att boken ska användas?

Vi hoppas att förskolan ska fortsätta jobba med de pedagogiska insatserna:
bokhandledningen som är utformad till boken och skräphjältemasken som uppmuntrar barn att vara hjältar som samlar skräp.

Vi har presenterat boken för alla förskolerektorer i Järva och hoppas att boken ska
användas i samband med skräpplockardagarna som sker två gånger om året. Det finns även tankar på att stadsdelsförvaltningen ska beställa nya källsorteringskärl med bilder på de olika skräphjältarna!

Dessa olika insatser kombinerar infrastruktur och beteendeförändringar!

Har du något råd till andra som har en bokidé?

Ja!

Börja med att identifiera utmaningen: är det nedskräpning? Är den biologiska
mångfalden hotad? Problem med utsläpp? Eller något annat.

Våga sträck ut en hand till de som kan tillföra kompetens. Även om deras kunskaper verkar ligga långt från er - våga ta diskussionerna.

Samarbeta med OLIKA. Det är så viktigt att barn får fler möjligheter, visa mångfald och jobba med diskrimineringsgrunder från att barnen är små. 

Vad har varit roligast med projektet?

Det har varit ett väldigt kreativt projekt. Vi har fått möjlighet att tänka fritt, formulera budskap, jobba med barn som bidragit med värdefulla idéer. Och att slutligen få ett fysiskt resultat som vi kan leverera till barnen. Det har varit det roligaste projektet i hela mitt arbetsliv!

Tack Laura för ett fantastiskt samarbete 💜

Här hittar du boken Skräphjältarna 💚